Forskning

Nyheten publicerad: 1 oktober, 2020
Forskning vid Mora gymnasium

En skola blir aldrig ”färdig”, den utvecklas hela tiden. Det hänger ihop med att undervisning innebär levande möten mellan elever och lärare och alla sådana möten är speciella på sitt eget vis, de ser aldrig likadana ut. För att förstå möjligheterna för lärande i dessa möten kan skolan använda utbildningsvetenskaplig forskning. Vid Mora Gymnasium har det forskats tidigare och just nu är två projekt aktuella, vilket det här reportaget handlar om.

Vad betyder termen forskning i det här sammanhanget? Det kan beskrivas via tre områden. 1) Erfarenhet av undervisning och lärande har vi elever och lärare som dagligen är delaktiga i det. Med hjälp av erfarenheterna hanterar vi vägval i klassrum och hur vi ska ta oss an arbetsuppgifter. Erfarenhet använder vi på ett direkt sätt i de levande mötena utan särskilt lång betänketid. 2) Beprövad erfarenhet brukar det kallas när exempelvis lärare på ett systematiskt sätt samlar och analyserar sina erfarenheter för att förbättra undervisningen. Det kan handla om bedömning eller om relationer i klassrummet och många andra frågor. För att producera beprövad erfarenhet kan man låna metoder från forskning och ta del av forskningsresultat. 3) Forskning innebär att man har ännu mer tid än den som finns i skolvardagen att undersöka olika förhållanden. Ett av forskningens syften är att producera ny kunskap. Men innan något kan ses som ny kunskap måste det granskas kritiskt av andra forskare. Forskning utgår från tidigare forskning, använder systematiska metoder i sina undersökningar och vetenskapliga teorier för att tolka resultaten. Alla tre områdena, erfarenhet, beprövad erfarenhet och forskning behövs för att gynna undervisning och lärande.  Inget av områdena är ”viktigare” än de andra, men de är olika. Därför är samtalet mellan områdena viktig.

Vid Mora Gymnasium har vi etablerade band till vår närmaste forskningsinstitution, Högskolan Dalarna. Vi har träffat professor Sara Irisdotter Aldenmyr, som är forskningsledare inom Utbildning och lärande vid Högskolan Dalarna. Hur ser du på kopplingen mellan forskning och arbetet ute i klassrummen? –  Det är glädjande att se hur lärares och forskares kunnande kommer till sin rätt när de gör gemensam sak inom ett frågeområde som båda parter ser som angeläget. Då kan ny, relevant kunskap skapas.

Det ena projektet som pågår läsåret 20/21 på Mora gymnasium undersöker hur svensklärarna sambedömer elevers uppsatser och hur de resonerar om elevernas skrivutveckling. Två forskare arbetar tillsammans med lärarna. Den ena från högskolan, Solveig Malmsten, har doktorerat inom språkvetenskap, den andra, Martin Göthberg vid gymnasiet, har doktorerat inom ämnesdidaktik. Lärarnas bedömningssamtal har videofilmats och en rapport kring resultaten håller på att skrivas i dialog med svensklärarna. Så här säger en av dem: – Det som var bra med projektet var att Martin och Solveig kunde komma in och ta del av ett redan påbörjat arbete med sambedömning i svenskarbetslaget. Det ska bli spännande och lite nervöst att se vad de har sett.

Det andra projektet handlar om praktiskt kunnande. Initiativet kommer från yrkeslärare. Anna Annerberg, ledare för Yrkeslärarprogrammet vid Högskolan Dalarna, har tillfrågats om att vara med som forskare. Vad tänker du om forskning kring praktiskt kunnande inom undervisning?  – Praktiskt kunnande är komplext och det är inte alltid är enkelt att synliggöra eller dokumentera det som sker. Därför är denna forskning viktig. Förutom att utveckla lärarkompetens inom praktiskt kunnande så har projektet även potential att göra yrkeslärares unika kunnande synligt för andra.

Martin Göthberg, vars forskning handlar om hur kunnande utvecklas i praktiska handlingar och socialt samspel, säger:  – Det här har just börjat och vi vet inte riktigt vartåt det bär, men det är viktigt att forskningen hänger samman med frågor som känns angelägna för lärarna. Projektet kallas ”Professionellt seende av praktiskt kunnande”. Martin berättar att det rör sig om hur lärarna använder sitt professionella seende av olika praktiska handlingar i sina skolämnen för att stötta eleverna på deras väg mot att bättre bemästra praktiska handlingar. – Vi ser fram emot att idrottslärare, estetlärare och hantverkslärare delar med sig av erfarenheter till varandra och att undervisningen får möjlighet att utvecklas på det sättet, säger han.

 

Bilderna visar inspelning av sambedömningen när forskningsdata skapades.

Lärare och forskare har godkänt att bilderna publiceras.